Fångarnas dilemma. Fångarnas dilemma är inom spelteori ett känt exempel på ett spel för två personer, där det tillhör kategorin icke-nollsummespel.
Den matematiska versionen av spelet skapades ursprungligen av Merrill Flood och Melvin Dresher när de arbetade vid den amerikanska tankesmedjan RAND Corporation på 1950-talet. Det var dock matematikern Albert W. Tucker som gav spelet dess namn och som hittade på exemplet med fångarna när han ville formulera en mer populär och lättförståelig version av Flood och Dreshers resultat. Det klassiska exemplet[redigera | redigera wikitext] Två fångar, A och B, som tillsammans begått ett brott ställs var och en inför ett val: att vittna mot sin medbrottsling, eller att tiga. De olika utfallen i fångarnas dilemma ser ut som följer: Ett antagande är att både A och B bara bryr sig om att minimera sin egen tid i fängelse.
Problemet ligger i att oavsett hur den andre fången agerar, är det rationellt att vittna. Upprepat spel[redigera | redigera wikitext] Filmer. ”Vem tar ansvar när tekniken fattar besluten?” Det här är en debattartikel.
Åsikterna som framförs är skribentens egna. DEBATT. Reflektion är nödvändig för att tekniken ska bidra till det goda samhället i stället för att människor och miljö används som labbråttor i olika samhälls- experiment, skriver Jessica Nihlén Fahlquist, Uppsala universitet. I hela världen, och kanske i synnerhet i Sverige, ser vi den tekniska utvecklingen som något nästintill odelat positivt. Tekniken hjälper oss att göra saker mer effektivt och ekonomiskt, och den gör vardagslivet enklare och roligare. Vem ska de självkörande bilarna välja att döda? Människor bakom ratten är trafikfaror.
Så mycket som 94 procent av olyckorna orsakas av oss. Kan vi undvika större delen av krascherna med hjälp av förarlösa bilar kan alltså många liv räddas. I juli fick Sverige en lag som tillåter test av självkörande fordon på våra gator, och senare i år ska 100 stycken provköras på allmänna vägar i Göteborg. Men vissa vill dra i handbromsen – av etiska skäl. Moral Machine. "Designade barn?" Får man skapa ett barn med vissa utvalda egenskaper i syfte att rädda livet på ett sjukt syskon?
Modern medicinsk teknik gör det möjligt, men möjligheten ställer också grundläggande etiska frågor om människovärde på sin spets, skriver Göran Hermerén, professor emeritus i medicinsk etik vid Lunds universitet. Bör man få skapa ett barn för att rädda livet på ett sjukt syskon? Frågan har aktualiserats av ett fall i Trollhättan, som har väckt allmän uppmärksamhet, diskuterats i TV och i andra medier. Det är lätt att förstå. Principiellt intressanta frågor aktualiseras, även om det är få fall som berörs. Bakgrunden är att man i samband med provrörsbefruktning kan undersöka befruktade ägg med hjälp av en ny typ av diagnostik.
Tekniken ställer grundläggande frågor om människovärde, och om hur människor får användas, på sin spets. Moraltestet - hela arkivet - Christer. Dreamfilmhd -Allt för min syster. 180710 1 102033 Om det var du. Om etik. Surrogatmamman i Tbilisi 18 juni kl 15:03 - P1 Dokumentär. ”Ska ett fosters livsduglighet även i fortsättningen alltid utgöra ett hinder för abort?” - Sydsvenskan. Framtidens aborträtt ska vara formad av kvinnor, transpersoner, föräldrar till extremt prematura barn och vårdpersonal.
Inte av marknaden. Det skriver Sofia Zettermark och Sten Axelson Fisk, medlemmar i Socialistiska läkare och forskarstuderande inom socialmedicin vid Lunds universitet. Medicinteknisk utveckling gör att sjukvården kan rädda barn allt tidigare i graviditeten. Det har resulterat i inskränkningar i aborträtten genom en sänkt övre abortgräns, alltså att den tidpunkt då det är tillåtet att göra abort under speciella omständigheter har sänkts från vecka 28 till vecka 22. Därför är det dags att ifrågasätta ifall det är lämpligt att dra en strikt gräns mellan när foster kan aborteras och barn räddas. Enligt lagstiftningen får foster aborteras tills de anses vara ”livsdugliga utanför livmodern”. Läkare försöker rädda aborterade foster. När en abort på Mälarsjukhuset i Eskilstuna drog ut på tiden och fostret var på väg ut i graviditetsvecka 22 tyckte barnmorskan att situationen blev obehaglig.
Hon kallade på överläkaren Katarina Strand Brodd som då gick in och försökte rädda livet på det aborterade fostret. – Hen rörde sig och pep, kved litegrann och viftade med armar och ben och hjärtat slog ju också. Så jag gjorde vad jag kunde för att hjälpa barnet med andningen och det man gör med extremt tidigt födda barn, berättar hon. ”Träffar jag ett akut sjukt barn vill jag hjälpa det” I juridisk mening räknas fostret som ett barn från vecka 22.
LÄS MER: Rättsliga rådet: Läkaren gjorde inte fel. Rättsliga rådet: Läkaren gjorde inte fel. I Sverige gäller fri abort fram till och med graviditetens 18:e vecka.
Det är kvinnan som är gravid som har rätt att själv besluta om hon vill göra abort eller inte. Har det gått mer än 18 veckor måste det finnas särskilda skäl att göra abort. Det är Rättsliga rådet vid Socialstyrelsen som bestämmer om sådana finns. Det kan handla om moderns ålder, psykiska problem, missbruksproblem eller skador på fostret. Beslutet grundar sig i läkar- och kuratorutredningar. Sista dagen för abort är 21 veckor och sex dagar. Under 2015 ansökte 598 kvinnor om sen abort hos Rättsliga rådet. Av de som fick tillstånd åberopade 372 fosterskador, 176 sociala skäl, 8 psykisk sjukdom och 11 somatisk sjukdom. 142 av aborterna gjordes under vecka 21, den sista tillåtna graviditetsveckan. Det händer att rättsliga rådet ger tillstånd till aborter även efter vecka 21, men då måste graviditeten utgöra en fara för kvinnans liv och hälsa. Endast läkare och vårdinrättningar godkända av Socialstyrelsen får genomföra aborter.