Strukturerat arbete och långsiktig planering är för mig A och O. Jag tror att ett strukturerat, långsiktigt arbete ger resultat i längden.
En tydlig planering, både läsårsplan och pedagogisk planering, underlättar för mig, barnen och föräldrarna och den får mig att känna mig trygg i min undervisning. Med en långsiktig plan, blir jag inte lika stressad. Genrepedagogik och cirkelmodellen. ”Idag ska vi skriva sagor.
Ta nu fram era sagoböcker och låt fantasin flöda”. Systemisk funktionell grammatik – ett av genrepedagogikens tre ben. Genrepedagogikens tre ben Vår undervisning ska enligt skollagen grunda sig på vetenskap och beprövad erfarenhet.
Genrepedagogik och cirkelmodellen. ”Idag ska vi skriva sagor.
Ta nu fram era sagoböcker och låt fantasin flöda”. Så här kunde det nog låta i mitt klassrum, innan jag fick upp ögonen för genrepedagogik och cirkelmodellen. Fokus låg på lust, fantasi och skrivregler, men för att kunna skriva behövs så mycket mer. Framförallt behövs stöttning, ett ämnesspecifikt ordförråd, återkoppling och strukturer för skrivande. Barnen ska i årskurs 1-3 möta flera olika texttyper; berättande, poetiska, beskrivande och instruerande. Cirkelmodellen består av fyra faser. I den första fasen bygger man upp förkunskaper om ämnet. I fas två studerar man texter inom genren för att få förebilder och vi laborerar med text. Vi läser på många olika sätt. I närläsningen läser vi en del av en text tillsammans på projektorn (OH-apparaten fungerar också).
Nu är det dags att skriva en gemensam text och då har vi kommit fram till den tredje fasen. Att diskutera: 1. Malmö, Svedala – Alla behöver genrepedagogik. Jag är ny på jobbet, både i Svedala kommun och som förstelärare.
Cirkelmodellen – med sikte på att stödja skrivandet (del 3) Vilket stöd behöver eleverna för att lyckas bra i sina ansträngningar med olika skrivuppgifter?
Det är en av de frågor som Cirkelmodellen vill kasta ljus över. Med en genomtänkt och strukturerad arbetsgång vägleds eleverna genom en rad förberedelser inför det egna skrivarbetet. Vi berättade om metodikens fyra faser i del 2 av denna artikelserie. Via de tre första faserna enligt Cirkelmodellen blir eleverna steg för steg lotsade över till att skriva egna texter i fas fyra. Genom den direkta kopplingen till det gemensamma förarbetet kan elevernas egna skrivande sedan bli effektivt och framgångsrikt. Skolans språk är ett annat än vardagsspråket.
Vad kan Cirkelmodellen bidra med ? Först och främst betonas lärarens roll mycket starkt. Därefter riktar läraren elevernas fokus på viktiga förebilder när man tillsammans undersöker utvalda mentorstexter. Skrivarbeten som känns meningsfulla. Porträtt: David Rose. David Rose bestämde sig för att viga sitt liv åt ursprungsbefolkningens rättigheter.
Han bosatte sig i öknen i centrala Australien, lärde sig det lokala språket pitjantjatjara och började att arbeta som lärare i skolan. Där fanns ett gigantiskt behov. Många elever gick ut skolan utan tillräckliga kunskaper i att skriva och läsa engelska. – Barnen fick inte den utbildning de hade rätt till och behövde. Lärarrummet: Jessica Hyrefelt. Ifjol var det stökigt på Dammhagskolan i Landskrona och polis och brandkår fick kallas dit ett 30-tal gånger.
I år är det mycket lugnare, mycket tack vare forskningsprojektet Utsikter. Jessica Hyrefelt är lärare i klass 5 och ingen av hennes sexton elever har svenska som modersmål. Projektet handlar bland annat om att ha höga förväntningar på sina elever. "Jag visar att jag verkligen tror att dom kan", säger Jessica. Samtidigt får eleverna betydligt mer studievägledning än vad som är brukligt. Här kan du skapa egna klipp ur programmet Hjälp. Magister Björn — Fria fantasier, stödjande strukturer - och ett galet får. Magister Björn — Att komma igång med genrepedagogik i 10 steg. Vem har skrivit texten? Det är SO-lektion i klass fem, Bredbyskolan i Rinkeby, Stockholm.
Denna kalla vinterdag handlar det om judendomen. Klassen är inte stor, alla de sjutton eleverna är närvarande. Läsningen är ständigt närvarande i klassrummet. På väggarna sitter flera så kallade ordbanker uppsatta, papper med samlade ord för planeten jorden, kameler eller tidsord. Till höger om vita tavlan sitter kännetecken för en beskrivande text uppnålade. Språkutveckling med genrepedagogik, IKT och formativt lärande. Cirkelmodellen - ett konkret exempel. Jag hör lite då och då att lärare är nyfikna på cirkelmodellen och hur man kan arbeta utifrån den.
Cirkelmodellen, eller cykeln, för undervisning och lärande är en pedagogisk modell som vuxit fram inom genrepedagogiken. Genrepedagogiken handlar i grund och botten om explicit undervisning, att synliggöra och tydliggöra sådant som eleverna annars förväntas klara på egen hand. Det kan handla om att synliggöra olika texttypers syfte, struktur och språkliga drag men det kan även handla om att synliggöra hur man använder sitt språk i olika sammanhang.
Explicit undervisning handlar även om vikten av att modella språkanvändandet (oavsett om det handlar om muntligt eller skriftligt språk) och se till att undervisningen, med hjälp av stöttning och återkoppling, anpassas utifrån elevernas förutsättningar och behov. Vill du läsa mer har Nationellt centrum för svenska som andraspråk en bra sida med information om vad genrepedagogik är för något. Vad är genrepedagogik? Genrepedagogik - en modell ”Den genrepedagogiska modellen syftar till att stegvis, med hjälp av en explicit undervisning, stötta eleverna att utveckla inte bara sitt vardagsspråk utan även ett effektivt skolspråk.” skriver Johansson och Sandell Ring (2012) i sin bok Låt språket bära, genrepedagogik i praktiken.
Det handlar bland annat om att eleverna ska bli medvetna om olika texters olika språkliga mönster och strukturer samt att olika texter har olika syften. Man brukar säga att genrepedagogiken vilar på tre ben: (Johansson & Sandell Ring, 2012, s 28) Den genrepedagogiska modellen har visat sig leda till att eleverna utvecklar sitt skolspråk i allt högre grad vilket leder till att eleverna lättare tillägnar sig kunskaper, med hjälp av språket, i skolans alla ämnen. Lär dig mer om genrepedagogik Man kan även titta på URs serie Språket bär kunskapen där man får följa hur Karin Rehman, lärare i svenska som andraspråk, handleder NO-läraren Teresia Brzokoupil i ett språkutvecklande arbetssätt.
Att arbeta för genremedvetenhet i klassrummet. I detta blogginlägg kommer jag redogöra för samt diskutera hur man som lärare kan arbeta för en ökad genremedvetenhet hos sina elever. BFL + Genreundervisning = Sant. Med tanke på de uppskattade inlägg om bedömning för lärande och andraspråksutveckling och kamratbedömning som Robert Walldén tidigare har publicerat på Skollyftet bad vi honom skriva ett inlägg om den rapport han nu skrivit klart. Robert Walldén har skrivit en rapport inom masterprogrammet i pedagogiskt arbete som heter Genrepedagogikens vad, hur och varför i undervisningen av vuxna andraspråkselever och i detta inlägg delar han med sig av sina nyvunna kunskaper och erfarenheter.