background preloader

Genrepedagogik

Facebook Twitter

Strukturerat arbete och långsiktig planering är för mig A och O. Jag tror att ett strukturerat, långsiktigt arbete ger resultat i längden.

Strukturerat arbete och långsiktig planering är för mig A och O

En tydlig planering, både läsårsplan och pedagogisk planering, underlättar för mig, barnen och föräldrarna och den får mig att känna mig trygg i min undervisning. Med en långsiktig plan, blir jag inte lika stressad. Under läsårets gång kommer den givetvis att justeras på grund av hur arbetet flyter på och vad vi behöver lägga mer eller mindre fokus på. Genrepedagogik och cirkelmodellen. ”Idag ska vi skriva sagor.

Genrepedagogik och cirkelmodellen

Ta nu fram era sagoböcker och låt fantasin flöda”. Så här kunde det nog låta i mitt klassrum, innan jag fick upp ögonen för genrepedagogik och cirkelmodellen. Fokus låg på lust, fantasi och skrivregler, men för att kunna skriva behövs så mycket mer. Framförallt behövs stöttning, ett ämnesspecifikt ordförråd, återkoppling och strukturer för skrivande. Systemisk funktionell grammatik – ett av genrepedagogikens tre ben. Genrepedagogikens tre ben Vår undervisning ska enligt skollagen grunda sig på vetenskap och beprövad erfarenhet.

Systemisk funktionell grammatik – ett av genrepedagogikens tre ben

Michael Hallidays systemisk funktionella grammatik (SFG) är en teori om språk och ett av genrepedagogikens tre ben. De andra två är Lev Vygotskys tankar om lärande i ett sociokulturellt perspektiv och en pedagogisk modell nämligen Joan Rotherys och Jim Martins skolgenrer och cykel för undervisning och lärande eller i dagligt tal cirkelmodellen.

I det här blogginlägget ska ni få insyn i Hallidays teorier om språk, genom några konkreta exempel på hur jag tillämpar den funktionella grammatiken. Min grammatikhistoria. Genrepedagogik och cirkelmodellen. ”Idag ska vi skriva sagor.

Genrepedagogik och cirkelmodellen

Ta nu fram era sagoböcker och låt fantasin flöda”. Så här kunde det nog låta i mitt klassrum, innan jag fick upp ögonen för genrepedagogik och cirkelmodellen. Fokus låg på lust, fantasi och skrivregler, men för att kunna skriva behövs så mycket mer. Framförallt behövs stöttning, ett ämnesspecifikt ordförråd, återkoppling och strukturer för skrivande. Barnen ska i årskurs 1-3 möta flera olika texttyper; berättande, poetiska, beskrivande och instruerande. Malmö, Svedala – Alla behöver genrepedagogik.

Jag är ny på jobbet, både i Svedala kommun och som förstelärare.

Malmö, Svedala – Alla behöver genrepedagogik

Jag har tidigare tittat på denna förstelärarblogg när jag arbetat i andra kommuner så att själv vara författare här nu är både ärofyllt men samtidigt en stor utmaning. Innan jag kom till Svedala fick jag höra att Svedala kommun är en kommun som ligger långt fram i skol– och pedagogiska frågor och då är det klart att jag funderar över vad jag kan jag bidra med till denna blogg? Mitt största intresse, som jag utvecklat under åren som lärare, är språk och då i synnerhet att arbeta språkutvecklande. Cirkelmodellen – med sikte på att stödja skrivandet (del 3) Vilket stöd behöver eleverna för att lyckas bra i sina ansträngningar med olika skrivuppgifter?

Cirkelmodellen – med sikte på att stödja skrivandet (del 3)

Det är en av de frågor som Cirkelmodellen vill kasta ljus över. Med en genomtänkt och strukturerad arbetsgång vägleds eleverna genom en rad förberedelser inför det egna skrivarbetet. Vi berättade om metodikens fyra faser i del 2 av denna artikelserie. Via de tre första faserna enligt Cirkelmodellen blir eleverna steg för steg lotsade över till att skriva egna texter i fas fyra. Genom den direkta kopplingen till det gemensamma förarbetet kan elevernas egna skrivande sedan bli effektivt och framgångsrikt.

Porträtt: David Rose. David Rose bestämde sig för att viga sitt liv åt ursprungsbefolkningens rättigheter.

Porträtt: David Rose

Han bosatte sig i öknen i centrala Australien, lärde sig det lokala språket pitjantjatjara och började att arbeta som lärare i skolan. Där fanns ett gigantiskt behov. Många elever gick ut skolan utan tillräckliga kunskaper i att skriva och läsa engelska. – Barnen fick inte den utbildning de hade rätt till och behövde. Lärarrummet: Jessica Hyrefelt. Ifjol var det stökigt på Dammhagskolan i Landskrona och polis och brandkår fick kallas dit ett 30-tal gånger.

Lärarrummet: Jessica Hyrefelt

I år är det mycket lugnare, mycket tack vare forskningsprojektet Utsikter. Jessica Hyrefelt är lärare i klass 5 och ingen av hennes sexton elever har svenska som modersmål. Projektet handlar bland annat om att ha höga förväntningar på sina elever. "Jag visar att jag verkligen tror att dom kan", säger Jessica. Samtidigt får eleverna betydligt mer studievägledning än vad som är brukligt. Här kan du skapa egna klipp ur programmet Hjälp Stäng 1. Se en film om hur man skapar klipp. DelaKopiera länken genom att trycka ctrl+C på PC eller cmd+C på Mac. Magister Björn — Fria fantasier, stödjande strukturer - och ett galet får.

Magister Björn — Att komma igång med genrepedagogik i 10 steg. Vem har skrivit texten? Det är SO-lektion i klass fem, Bredbyskolan i Rinkeby, Stockholm.

Vem har skrivit texten?

Denna kalla vinterdag handlar det om judendomen. Klassen är inte stor, alla de sjutton eleverna är närvarande. Läsningen är ständigt närvarande i klassrummet. På väggarna sitter flera så kallade ordbanker uppsatta, papper med samlade ord för planeten jorden, kameler eller tidsord. Till höger om vita tavlan sitter kännetecken för en beskrivande text uppnålade. Snart ska de läsa om judendomen i läroboken. . – Vilka ord minns ni?

Synagoga, lövhydda, Jom Kippur, blir några svar. – Så småningom ska vi läsa en text. Efter det delar hon ut papper med fem bilder, som har med judendomen att göra. . – Beskriv antingen med era egna ord eller med expertorden, om ni kan. Eleverna jobbar tillsammans, men skriver enskilt till varje bild. ”Det är en synagoga. När alla är klara diskuterar klassen tillsammans vad de skrivit. Därefter skriver hon upp några ord på tavlan: FN, andra världskriget, nazisterna. Genrepedagogik i Rinkeby. Språkutveckling med genrepedagogik, IKT och formativt lärande. I ett par veckor har jag och två kollegor arbetat ämnesövergripande kring temat lag och rätt i år 7.

Språkutveckling med genrepedagogik, IKT och formativt lärande

Cirkelmodellen - ett konkret exempel. Jag hör lite då och då att lärare är nyfikna på cirkelmodellen och hur man kan arbeta utifrån den. Cirkelmodellen, eller cykeln, för undervisning och lärande är en pedagogisk modell som vuxit fram inom genrepedagogiken. Genrepedagogiken handlar i grund och botten om explicit undervisning, att synliggöra och tydliggöra sådant som eleverna annars förväntas klara på egen hand. Det kan handla om att synliggöra olika texttypers syfte, struktur och språkliga drag men det kan även handla om att synliggöra hur man använder sitt språk i olika sammanhang.

Vad är genrepedagogik? Genrepedagogik - en modell ”Den genrepedagogiska modellen syftar till att stegvis, med hjälp av en explicit undervisning, stötta eleverna att utveckla inte bara sitt vardagsspråk utan även ett effektivt skolspråk.” skriver Johansson och Sandell Ring (2012) i sin bok Låt språket bära, genrepedagogik i praktiken. Det handlar bland annat om att eleverna ska bli medvetna om olika texters olika språkliga mönster och strukturer samt att olika texter har olika syften. Man brukar säga att genrepedagogiken vilar på tre ben: (Johansson & Sandell Ring, 2012, s 28) Den genrepedagogiska modellen har visat sig leda till att eleverna utvecklar sitt skolspråk i allt högre grad vilket leder till att eleverna lättare tillägnar sig kunskaper, med hjälp av språket, i skolans alla ämnen. Att arbeta för genremedvetenhet i klassrummet.

I detta blogginlägg kommer jag redogöra för samt diskutera hur man som lärare kan arbeta för en ökad genremedvetenhet hos sina elever. I texten kommer jag beröra Jim Cummis fyrfältare samt två specifika undervisningsmodeller som utgår från ett ämnesdidaktiskt såväl som explicit språkdidaktiskt perspektiv. Dessa modeller är cirkelmodellen och SIOP. BFL + Genreundervisning = Sant. Med tanke på de uppskattade inlägg om bedömning för lärande och andraspråksutveckling och kamratbedömning som Robert Walldén tidigare har publicerat på Skollyftet bad vi honom skriva ett inlägg om den rapport han nu skrivit klart. Robert Walldén har skrivit en rapport inom masterprogrammet i pedagogiskt arbete som heter Genrepedagogikens vad, hur och varför i undervisningen av vuxna andraspråkselever och i detta inlägg delar han med sig av sina nyvunna kunskaper och erfarenheter. Kan man ägna för mycket tid åt att analysera sin egen undervisning?

Jag upplever att jag åtminstone har tangerat gränsen för vad som är fruktbart under denna termin, då jag återigen har arbetat halvtid samtidigt som jag läser kurser i pedagogiskt arbete och svenska som andraspråk. Inledningsvis vill jag gärna göra de kopplingar mellan genrepedagogik och bedömning för lärande som av utrymmesskäl inte gjordes i rapporten. Genrepedagogiken som gemensam referensram.