background preloader

Om undervisning o skapa läsnyfikenhet av A-M Körling

Facebook Twitter

Skapa motivation

Från metod till aktion. Att lära sig tillsammans.

Från metod till aktion

Prins Eugen och Oscar Björck måla samma motiv. De lär sig genom att måla samma motiv. Metoder är en möjlighet att få kunskap genom någon annans praktik och tänk och kan över en prövotid vara en del av lärarens lärande. Men det är när läraren själv kan integrera eget engagemang och kunnande i undervisningen som metoden blir autentisk och lärarens egen. Det handlar alltså om undervisningen som lärare ger, skapar och utmanar eleverna med.

Bekräfta elevernas kunskaperbredda elevernas kunskaperfördjupa elevernas kunskaper För att göra det krävs närvaro i klassrummet, förmåga att lyssna till det eleverna förstår och vad de inte förstår. Jag ser tre trubbiga steg i lärarens lärande utveckling. Textsamtal gör mig till en undervisande lärare. Textsamtalen är textens trådar ut i klassrummet, fäster sig vid elevens erfarenhet, knyter samman textens innehåll med elevens vardagsspråk, gör läraren nyfiken på sin egen undervisning och hur undervisningen ger så många ingångar för läraren att verka i sin profession.

Textsamtal gör mig till en undervisande lärare

Jag har utvecklat min förmåga att textsamtala sedan 2002 då jag fick utbilda mig i konsten att genomföra dem, få kunskap och insikt om varför de ska genomföras och hur de möjliggör för eleverna att lära, tänka och utmanas. För mig betyder textsamtalen: en återkommande undervisningsform som omsluter alla skolans ämnenatt jag får undervisaen möjlighet att genom textsamtalen utveckla min förmåga att undervisa och utveckla undervisningenatt möta de utmaningar som synliggörs genom att eleverna tydliggör sina kunskaper och visar på vad de behöver få lära sig. Det eleverna inte kan blir nya innehåll i kommande lektioner.kreativitet och nyfikenhet. Möt Anne-Marie Körling. Ett lärorikt sommarlov. Verkligen mysigt att få träffa alla härliga barn igen efter sommaren!

Ett lärorikt sommarlov

Våra nya klasskamrater har varmt välkomnats med leenden och under dagens musiklektion med Marija fick vi chansen att träna på allas namn med en rolig rörelselek. Kul när vuxna och barn kan leka och skratta tillsammans! Första skoldagen pratade vi om vad barnen lärt sig eller hur de använt sina kunskaper under sommarlovet. Hur har du använt din engelska i sommar? Berätta om några gånger du verkligen fick använda matematiken i sommar! Vi sorterade upp all deras upplevelser kring olika skolämnen. Kanske inte så många tänkt på att de lärt sig om ämnet idrott och hälsa när de badat vid en strand? Vi gjorde en skrivövning där eleverna fick skriva upp sina sommaraktiviteter på Post-It-lappar, en aktivitet per lapp. Många barn har glädjande nog haft med sig sin sommarläxa i form av en bok som de läst själva eller tillsammans med en vuxen i sommar. Fem lätta insatser för att skapa läsnyfikenhet!

Läraranteckningar: Elevens möte med ny bok och uppföljning i undervisning för alla. Jag noterar varje elevs läsning.

Läraranteckningar: Elevens möte med ny bok och uppföljning i undervisning för alla

Här har eleven valt en ny bok vilket betyder att jag behöver finnas för samtal under övergången från en berättare till en annan. Eleven hade läst flera böcker av en och samma författare och hade valt en ny. Eftersom jag har flera anteckningar om elevens läsning kan jag följa de tidigare noteringarna. Nu skriver jag om bokvalet och vad jag upptäcker: Elevens namn: Datum: 24 april 2009. Om mig. Jag tänker att jag är en fjäril mellan praktik och teori!

Om mig

Detta om mig: YRKE OCH YRKESUTÖVNING: Grundskolelärare, föreläsare, författare, krönikör, skolresenär – ja, jag besöker skolor där jag får möjlighet: Kina, Nya Zeeland, Amerika, Sydafrika, Ryssland, England, Sverige, Norge, Italien. Jag har arbetat som grundskollärare, pedagogisk sakkunnig, lärarutbildare, coach. Jag har också arbetat åt Skolinspektionen och granskat hur skolor arbetar med texter.

För skolverket skriver jag i Skolverkets blogg För det vidare. Läsanalys. I boken ”Vägen till skriftliga omdömen” beskriver Anne-Marie Körling ett arbetsredskap som hon kallar för läsanalys.

Läsanalys

Jag har provat det ett tag och det hjälper mig att se mina elevers läsutveckling och på så sätt ge mig feedback på hur jag ska utveckla min undervisning. Så här gör man: ”Kopiera en sida ur elevens självständiga läsning, eller en kopia av läxan, faktaboken. Då eleverna är införstådda i arbetet gör de själva underlaget. Då eleven läser sin text i boken följer läraren med i sin kopia. Notera varje sak du önskar samtala med eleven om.

Notera korrekt läsning vid varje rad med ett ok. Ringa in ord som du vill undersöka hur eleven förstår. Skriv in de korrigeringar eleven gör under sin läsning – då eleven självkorrigerar sin läsning notera med SK. Utveckla din förmåga att anteckna under läsningen. Ann-Marie Körling. Vecka 1: Anne-Marie Körling. Ett kollegialt lärande är en förutsättning för skolutveckling En framgångsrik skolutveckling är svår att uppnå utan kollegialt lärande, påpekar John Hattie i sin välkända metastudie om synligt lärande.

Vecka 1: Anne-Marie Körling

Det handlar om ett väl strukturerat samarbete där man analyserar, utvärderar och kritiskt granskar varandras metoder och arbetssätt och tillämpar aktuell forskning i praktiken. Helen Timperley och hennes kollegor har i en metastudie klargjort några avgörande villkor som måste uppfyllas för att det kollegiala lärandet ska bidra till att elevernas lärande utvecklas: Det måste ha ett långsiktigt fokus och det förutsätter att arbetet är väl förankrat i skolledningen. Dessutom behöver förutfattade meningar och rådande föreställningar utmanas för att man ska hitta nya vägar för undervisningen. Därför är det viktigt att ta in extern expertis som både kan ge nya perspektiv och fungera som samtalspartners, bollplank och stöd. Det utvidgade kollegiet blir allt viktigare. Ge plats för mer undervisning. Systematiskt kvalitetsarbete kring undervisningen. Det var ingen som begärde det av mig.

Systematiskt kvalitetsarbete kring undervisningen

Jag drevs av egen nyfikenhet. Jag ville se hur min undervisning påverkade, eller inte påverkade mina elevers lärande. Jag ville utveckla det jag kunde utveckla. Undervisningen var utvecklingsbar.