Malinsklipp Källkritik Ur Körlings Perspektiv. Lektionerna: Vår dagliga källkritik giv oss idag! – Han berättade att … säger vi. Vi säger också – Det stod i tidningen! I klassrummen, på skolbänkarna, ligger utdrag ur böcker. Ingen källa anges. Ingen källa beskrivs. . – Vad heter du, frågar jag. Och genast har jag ett namn. I och med att vi identifierar författaren kan vi relatera till den som skrivit boken. . – Låt se vad en annan författare säger om det här … låt oss undersöka hur en manusförfattare utvecklar manus ur författarens text.
I läroplanen kan vi läsa om källkritik. Vi lever i ett ständigt textflöde (textbegreppet är stort). Källkritik: Källkritisera varandra! Och dikta om det! Lektionen om källkritik; Hur söker vi källan? Kolla källan och källkritik – vi ska börja från början! Avgjort viktigt detta. Vem är källan? Var är den? Hur kommer det sig att just den blev en källa? Hur använder vi källan? Vad menar vi med kritisk? Frågorna ska vara många. Jag tänker mig en progression så här: Vi måste börja med profession. Kritik betyder inte avvisande, argt, förnekande eller något åt det hållet. Så Kolla källan och källkritik betyder att läraren själv kan ställa sig frågor: medvetandegör jag mina frågeställningar för eleverna? Jag tänker mig en progression: Varje bok vi läser ska vi tala om författaren. Matematikboken kan stå exempel för all den kurslitteratur vi använder oss av i skolan vars författare vi döljer genom att inte tala om dem.
Den kritik vi kan utveckla handlar om att kanske ta två matematikböcker och utveckla samspelet mellan dem? Ur ett demokratiskt perspektiv är det ju rimligt att få veta något om den bok man väljer att undervisa med och tillsammans ur. Undervisning om ansvaret om texten, fotografiet, bilden, illustrationen, teaterstycket är viktigt. Källkritiskt förhållningssätt. Källkritiskt förhållningssätt – några enkla saker att tänka på. När vi antar ett källkritiskt förhållningssätt betyder det att: Vi talar om källan. Det betyder att vi talar om författare och illustratörer. Vi talar om dem som skrivit, ritat och gör det naturligt i samtliga tillfällen. Detta betyder att vi relaterar medvetet till den avsändare som står. Vi förstår källan genom de som sänder till oss.Vi relaterar också till eleverna som avsändare och källa. Detta betyder att källan är eleven vilket gör att alstren som eleverna ger och producerar ska behandlas som källmaterial.
Vi förstår källan i oss själva och därmed i andra.Vi blir källkritiskt intresserade genom att ställa frågor om källan, ifrågasätta den, undersöka den och lyfta fram det källkritiska perspektivet i undervisning.Gilla avsändaren – undersök hur långt tillbaka sedan författaren verkade och i vilken tid som var resonansbotten, genom vem och vad.Gilla avsändarens relationer. Ha det roligt, roligt, spännande och lärande där ni är.