background preloader

Rektor

Facebook Twitter

Samtal

Kritik mot lärarlönesatsningen. I somras gav regeringen besked om vilka lärare som ska få del av lärarlönesatsningens 3 miljarder.

Kritik mot lärarlönesatsningen

Omkring 60 000 lärare kan omfattas, vilket i snitt innebär omkring 3000 kronor extra i månaden. Beslutet om vilka lärare som ska få högre lön ska fattas lokalt. Men alla lärarkategorier omfattas inte av satsningen. En grupp som uteslutits är lärare inom vuxenutbildningen, komvux och sfi, något som fått Niklas Bremler, matematiklärare och lektor vid Åsö vuxengymnasium i Stockholm, att reagera. – Sverige står inför stora utmaningar både när det gäller integrationen av nyanlända och ungdomsarbetslösheten. I andra lönesatsningar, som karriärtjänstreformen, har det varit självklart att inkludera både komvux- och sfi-lärare, menar han. Niklas Bremler, som själv är huvudskyddsombud för LR Stockholm, är också mycket kritiskt till hur facket agerat i frågan. – För mig är det obegripligt att facket gått med på att vissa grupper uteslutits. Talar det för att de borde varit med? 60 000 lärare kan få lönelyft.

Löftet om 3 miljarder till lärarlöner kom redan i valrörelsen.

60 000 lärare kan få lönelyft

I dag kom så äntligen beskedet om vilka lärare som kan få del av pengarna. Så lappar du ihop arbetsplatsträffen. På arbetsplatsträffen ska medarbetarna bjudas in till dialog och delaktighet.

Så lappar du ihop arbetsplatsträffen

Det är i alla fall tanken, men de flesta har suttit på arbetsplatsträffar där det inte blivit som det är tänkt. Nyckeln är noggrann planering. Gör det själv Att leda arbetsplatsträffar, eller APT, så att alla blir engagerade och aktiva är långt ifrån lätt. Kerstin Olofsson, författare till boken Aktiv arbetsplatsträff, jämför det med att dirigera en orkester. – Du ska skapa en helhet samtidigt som alla enskilda måste få utrymme och komma fram.

Arbetsplatsträffen ingår som en del av överenskommelsen mellan arbetsgivaren å ena sidan och personal och fackförbund å andra sidan. Samverkansavtalet men träffarna ska vara en del av den ­löpande verksamheten. . – Delaktighet skapar motivation och en ansvarskänsla och forskningen har visat att delaktighet även minskar stress. Rektor.pdf. Handledning kontra lärledning. Att arbeta med särskilt begåvade elever. Fem procent av eleverna kan räknas som särskilt begåvade.

Att arbeta med särskilt begåvade elever

De behöver många gånger andra utmaningar än sina klasskamrater. År 2010 förtydligades skollagen och där står nu att elever som lätt når de kunskapskrav som minst ska uppnås ska ges ledning och stimulans för att kunna nå längre i sin kunskapsutveckling. De särskilt begåvade eleverna mår bra av att få stora utmaningar utifrån sina styrkor. De behöver lära och diskutera på sin nivå. De behöver också mötas med respekt och acceptans utifrån sina förutsättningar och behov. Det är inte alltid lätt att uppmärksamma en särskilt begåvad elev eftersom det händer att de underpresterar i skolan, för att passa in eller för att de har tappat lusten att lära. Om stödmaterialet Vi har gett några forskare och lärare i uppdrag att lyfta olika aspekter på temat särskilt begåvade elever inom grundskolan och gymnasieskolan. Materialet består av två delar. Molntjänster i skolan.

Det blir allt vanligare att skolor och kommuner använder så kallade molntjänster.

Molntjänster i skolan

Molnet är ett samlingsnamn för olika tjänster som gör det möjligt att använda program och lagringsutrymme som inte finns på den egna datorn eller på lokala servrar, utan på internet. Tjänsterna kan nås överallt där det finns nätuppkoppling och ofta kan de användas på datorn, i surfplattan eller på mobilen. Utöver de pedagogiska möjligheterna finns det en del annat man måste tänka på vid användning av molntjänster, inte minst vad gäller hanteringen av personuppgifter.

Ny forskning – det utmärker en skicklig lärare. Under de senaste 20 åren har det forskats intensivt om läs och skrivsvårigheter.

Ny forskning – det utmärker en skicklig lärare

Men trots att kunskapen har ökat fortsätter elevernas resultat att sjunka i internationella jämförelser. Orsaken är klyftan mellan teori och praktik, menar Catharina Tjernberg, lärare och forskare vid Stockholms universitet. – Kunskapen når inte lärarna. Forskarna måste bli bättre på att knyta an till vardagen, de måste ut och föra en dialog med lärare för att överbrygga klyftan. I dag vet vi att det är den handlingsorienterade kunskapen, där man förmår omvandla teori till praktisk pedagogik i klassrummet, som är viktigast, säger hon.

Dokumentera i grundskolan. Den planering som sker i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan ska dokumenteras som stöd för undervisningen.

Dokumentera i grundskolan

Dokumentationen är ett verktyg för lärarens uppföljning utvärdering av undervisningen och av elevernas kunskaper och lärande. Den är ett viktigt underlag när rektorn följer upp verksamheten och stödjer lärarna i deras arbete, och den underlättar i kommunikationen med vårdnadshavare om undervisningens syfte och genomförande. När läraren behöver underlag för att visa elevens kunskaper utifrån kunskapskraven, i till exempel arbetet med den skriftliga individuella utvecklingsplanen, kan den dokumenterade planeringen utgöra ett stöd. Så har arbetet med särskilt stöd och åtgärdsprogrammen förändrats. Lärares arbete med stöd och åtgärdsprogram har sedan den 1 juli 2014 blivit enklare.

Så har arbetet med särskilt stöd och åtgärdsprogrammen förändrats

Vad som nu gäller i skollagen kan beskrivas som en åtgärdstrappa för elever som inte bedöms nå kunskapsmålen. Här är en trestegsmodell som förenklat beskriver det nya systemet. Steg 1: Extra anpassningar Elever ska som ett första stödsteg få så kallade extra anpassningar. Dessa anpassningar kan exempelvis bestå i tidsbegränsade specialpedagogiska insatser, extra träning och läxhjälp eller särskilda IT- hjälpmedel. Steg 2: Pedagogisk utredning Innan åtgärdsprogram upprättas krävs en pedagogisk utredning. Steg 3: Stöd med åtgärdsprogram Nästa steg i trappan är särskilt stöd med åtgärdsprogram. När ska en utredning göras? Lärare och övrig skolpersonal ska uppmärksamma skolledningen om de anser att en elev behöver särskilt stöd. Vill du veta mer? Ovanstående beskrivning är en avskalad och förenklad beskrivning av vad skollagsförändringen innebär.